Éntakiah
|
Lua error in Modul:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). Antiochia ad Orontem | |
|
Map of Antioch in Ancient and early Medieval times under Roman rule | |
| Location | Jinoë di Antakya, Propinsi Hatay, Turkey |
|---|---|
| Coordinates | Script error: The function "coordinsert" does not exist. |
| Type | Peumukéman |
| Area | 15 km² (5,8 mil²) |
| History | |
| Builder | Seleucus I Nicator |
| Founded | 300 BC |
| Abandoned | Hana meupadum bak akhé abad keu-15 |
| Periods | Hellenistic keu medieval |
| Cultures | Yunani lawi, Helenistik, peuradaban Rumawi, Areumènia, peuradaban Sureuyani, Arab, Bidantiôm, nanggroë Salib Outremer, Turuki |
| Events | Roman–Persian Wars, First Crusade |
| Site notes | |
| Excavation dates | 1932–1939 |
| Condition | Leubèh le ka meukubu |
Galat skrip: tidak ada modul tersebut "Check for conflicting parameters".
Éntakiah[lower-alpha 1] atawa geukheun cit Éntakiah di Kruëng Orontéh nakeuh saboh banda nyang na di Siria blah barôh bak teumpat Antakya jinoe, Turuki. Geupeudong bak thôn 300 SM, Antiokia jeuet keu salah saboh banda nyang paléng peunténg di Mediterania timu jameun. Sibagoë nanggroë keurajeuën Bèlasud Hellenistik, banda nyoë teutap peunténg di yup Keurajeuën Romawi ngön Bizantium, dan bak watèe Prang Salib jeuet keu pusat Keurajeuën Ubeut Antiokia.
Seleucus I Nicator, sidroe ureueng nyang gantoe Alexander Rayek, geupeudong Antioch meusigoe ngon lhee boh banda la'en keu geupeukong wilayah seulingka nyan, nyang baro geupeutalô. Gobnyan geupileh saboh teumpat bak Krueng Orontes di dataran Amuq blah barat daya, saboh dataran meudata nyang subô nyang jibri sumber daya meuhareuga keu Antioch; banda nyan na bak teumpat strategis dan jeuet keu pusat perdagangan. Kota nyan jeuet keu ibukota Seleukia dari thôn 240 SM sampoe thôn 63 SM, watee ureueng Romawi jikuasa; lheueh nyan, kota nyan jeuet keu ibukota Suriah Romawi. Antiokia mungkén na ureueng tinggai leubeh dari 500.000 droe bak masa paléng meukeumang, nyang jeuet keu kota nyan seubagoe kota keulhèe nyang paléng rayek di Keurajeuen Romawi lheueh Roma ngon Alexandria.
Kuta nyan jeuet keu pusat utama Yahudi Helenistik bak akhé masa Bait Suci Keudua. Seubagoe salah saboh kuta nibak limong kuta rayeuk (pentarki), Antiokia geukheun "buai agama Kristen" seubab umu jih nyang panyang ngon peran peunteng nyang geupeumeu'en lam lahéjih agama Kristen awai.[1] Injil Barô Kristen geupeunyata bahwa nan "Kristen" phon that lahé di Antiokia.[2] Phôn bak awai abad keu-4, Antiokia jeuet keu pusat pemerintah comes Orientis, ulèe Keuskupan Timu. Banda nyan ka meukureueng peunténg bak jameun Teungoh seubab prang, geumpa nyang sabe-sabe teujadi, ngon meu-ubah rute meuniaga. Runtôhan banda tuha Antiokia leubèh le ka teutimbôn di yup endapan aluvial dari Krueng Orontes.
Banda nyoë mantong geubri nan keu Patriarkat Ortodoks Yunani Antiokhia, salah saboh geureja modern nyang that peunténg di Levant ngon Mediterania timu. Banda nyoë cit jeuët keu daya tarek ureuëng haji Islam nyang jak saweuë Meuseujid Habib-i Nejjar, nyang awaknyan peucaya na kubu Habib si Tukang Kayèë, nyang geuseubôt lam surah Yā-Sīn lam Al- Quran.
Catatan
[peusaneut | peusaneut asai]Nè
[peusaneut | peusaneut asai]- ↑ / ˈænti.ɒk/ ; often referred to as Antioch near Daphne (Lua error in Modul:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).) or Antioch on the Orontes (Lua error in Modul:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).; Antiochia ad Orontem).
<ref> untuk kelompok bernama "lower-alpha", tapi tidak ditemukan tanda <references group="lower-alpha"/> yang berkaitan
- ↑ "The mixture of Roman, Greek, and Jewish elements admirably adapted Antioch for the great part it played in the early history of Christianity. The city was the cradle of the church." — "Antioch," Encyclopaedia Biblica, Vol. I, p. 186 (p. 125 of 612 in online .pdf file).
- ↑ "Acts 11:26 and when he found him, he brought him back to Antioch. So for a full year they met together with the church and taught large numbers of people. The disciples were first called Christians at Antioch". biblehub.com. Diarsipkan dari versi asli tanggal 2019-04-16. Diakses tanggal 2022-10-04.